Ni vet hur uppriktig, allvarlig och beslutsam jag är med mina inlägg, speciellt de inlägg som handlar om kroppspositivtet. Att ni duger precis som ni är och alla invecklade och personliga inlägg med specifika ämnen. Det är så lätt för mig att tycka och tänka. Att dela med mig av mina erfarenheter till hur man ska göra för att bli en bättre människa, älska sig själv och utvecklas. Det värsta är att jag sitter och försöker peppa andra medan jag sitter i skiten själv. 

Jag ljuger ständigt för mig själv när det kommer till kroppsposivitet och att man ska älska sin kropp för att man duger. Det är lättare sagt än gjort. Att sitta där och faktiskt ta och göra en förändring, att gå från att må dåligt till att faktiskt må bra. Det går inte över en natt trots att jag i princip alla fall velat det.
Det är inte bara att ställa sig framför spegeln och tala gott om sig själv.
Det är inte bara att göra en förändrig över en natt och tro man ska klara av det. 
Det är inte bara att gå från att må dåligt till att vara överlycklig dagen över. 
Det är inte bara att slänga bort alla hjärnspöken.

Det behövs betydligt mer än så, och det tar tid. Både för dig och för mig. Allting låter så enkelt när man talar om det, att det bara är att tänka positivt och gå vidare. Är det verkligen så enkelt när man står där med psykisk ohälsa? Det är betydligt mer än att bara göra. Det handlar om att först och främst bli bekväm och kunna utföra förändringen. Att gå framåt och utveckla sig själv gör man inte över en natt. Det kan ta veckor, månader och år. 

Jag har riktigt svårt i perioder att tycka om mig själv, se gott på min kropp och mig själv. Att sitta och skriva är betydligt enklare, men att sedan utgöra de tips jag försöker bidra mer: då blir det betydligt svårare även för mig. Jag ljuger för mig själv för att tro jag är bättre och lyckligare än jag faktiskt är. Jag ljuger för mig själv när jag sitter och skriver alla dessa inlägg om kroppsposivitet. Jag ljuger för mig själv att jag mår bra. 

Det handlar inte om att göra allting på en och samma gång, trots att man ivrigt vill. Att ta små steg i taget kan göra en enorm skillnad hos dig, både fysiskt men främst psykiskt. Att kunna bevisa för dig själv att du har förmågan att utvecklas och ha viljan att göra en förändring. Det är lättare sagt än gjort men tänk på att varje steg emot rätt riktning är bra. Vi måste ha tålamod och göra allting i vår egen takt. Vi känner oss själva bäst.

 

 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress